Idag har varit en bra dag. Jag har insett hur grymt lyckligt lottad jag är för att vara den jag är, för att ha de vännerna jag har och hur skönt det är att faktiskt vara ensam. Ibland behövs det lite distans och lite för många fel människor som hör av sig. Jag trivs här ute mitt i ingenstanns, och om det bara vore lite mer turister hade jag utan tvekan kunnat stanna lite till. Men det här kapitlet är påväg att avslutas. Jag har två dagar till med arbete kvar, maximum 16 timmar helt enkelt. Sedan går bussen från Beito 10.35 och tåget som tar mig hem stannar förhoppningsvis på stationen vid 18.53 på fredag kväll. Lycka. Genuin sådan. Tack.
