Och jag är hemmaaaaa!!! :D:D:D Yesyes, efter mycket om och momen är jag äntligen tillbaka i Port Elizabeth. Tänkte egentligen stanna i East London till söndag, men det var verkligen allt annat än skoj att vara där uppe så jag åkte hem igår eftermiddag istället. Så en beskrivning av hur denna vecka har varit kanske kan vara på sin plats.
Måndag: Galet tidig bussresa, och kackerlackor i taket på bussen och hej och hå. Men jag träffade några trevliga norskar så jag tog mig igenom resan helskinnad, eller ja, inte tack vare norskarna kanske, men ändå. Sedan när jag kom upp till EL svarar inte Cathy i telefonen, och aj vad jag kände för att åka tillbaka i det läget. Men efter sisådär en halvtimme ringer hon och frågar var jag är och vips var hon där och hämtade mig. Sedan när vi kom tillbaka till huset, som förövrigt var nymålat, eller ja, ommålat sedan jag bodde där sist iallafall börjar mitt minna återvända och det kändes verkligen som om jag inte hade lämnat Sydafrika från första början. Nej, hennes hus är helt enkelt mindre än min lägenhet, och hur jag ska kunna ha henne på besök här är ju helt klart en historia för sig.
Tisdag: King William's Town. Många svarta, desto färre vita helt enkelt.
Onsdag: Vincent och Nahoon Beach med Gen. Här börjar jag inse hur mitt liv för fyra år sedan hade varit ifall jag hade hamnat i en vit familj. Inga positiva tankar direkt. Det går inte direkt att beskriva känslan, mer än en klump i magen som växer ganska fort. Sedan bio på kvällen, New in Town med Bridget Jones bruden. Ingen höjdare nejnej.
Torsdag: Sömn, barnpassning och biljard. Kyle har vuxit en halvmeter och baren ser precis ut som den gjorde senast. Träffade dock ingen av människorna jag ville träffa, men jag hade skoj ändå.
Fredag: Åter till PE efter vi hämtat min pingvin hos Hasi. Galet het pingvin förövrigt! Åter en bussresa, dock utan kackerlackor denna gång.
Summasummarum från denna resa: Jag kommer nog inte åka tillbaka ifall jag inte åker med bil, och hellst inte åka själv. Cathy är inte påp topp, och hennes ekonomi samt prioriteringar gör mig bara galen. Hon hade inte ens varmvatten för att varmvattensberedaren var i sönder. Och det är litet och hon har mindre mat i kylskåpet än mig, jag som knappt äter hemma. Nej jag tycker synd om henne och det var verkligen inte roligt att se. Och det må vara ack så egoistiskt av mig, men det fungerar inte att åka någonstanns för att äta ett mål mat per dag och bada genom att koka vatten i en vattenkokare. Nej det är svårt att förklara, men min hjärna blev lite galen. Speciellt då hon har köpt en sprillans ny bil och istället för att betala försäkringen går till frisören..
Jag är helt enkelt glad för att vara hemma. Och för första gången ser jag äntligen den här lägenheten som mitt hem.
